Kurdistan: ett fredligt mirakel att återvända till, att bygga och bevara

Hur många av er som läser min blogg drömmer inte om att återvända!
Men när man har familj är det inget lättvindigt beslut utan något att noga överväga. Hur blir det där borta?
Migrationsforskning talar ofta om de sk. ”push and pull factors” som avgör om en flyttning ska äga rum. Om vi bortser från de faktorer som stöter ut migranterna ur det svenska samhället och istället fokuserar oss på det som drar dem till, i detta fall, Kurdistan så är bilden tämligen entydig: Vid samtal med kurder som överväger att flytta tillbaka till Kurdistan är det främst fem faktorer som de ser som betydelsefulla:

1. Trygghet
2. Patriotism
3. Försörjning
4. Bostad
5. Utbildning för barnen

Trygghet och patriotism är två faktorer som delvis kan upphäva varandra. En stark patriotism kan i viss mån uppväga bristen på upplevd trygghet. På samma sätt kan bristande upplevd trygghet kväva allt utom ”den mest brinnande av lågor”. Bara idealisterna flyttar in till ett krig!
Men vi som bott i Kurdistan nyligen vet att situationen där är en helt annan än i övriga Irak. På ett berömvärt sätt har säkerhetsstyrkor och den kurdiska allmänheten hållit terrorismen stången. Kurdistan är ett fredligt mirakel skapat av vaksamhet, umbäranden och fosterlandskärlek.
Som enskilda svenskar och som ideella organisationer kan vi hjälpa kurder att både att återvända till en god situation och till att bidra till sitt hemlands återuppbyggnad. Vi kan bidra vad det gäller att skapa bostäder, arbete och god utbildning för återvändarna.
I en adress till biståndsorganisationer har jag föreslagit en gemensam satsning. Jag tror att vi, genom ett samlat grepp kan åstadkomma en attraktiv paketlösning som ger dessa återvändare en god nystart i det kurdiska samhället.
Uppmuntra era organisationer att delta i detta arbete. Tiden för revirstrider är över, låt oss hjälpas åt i att bygga landet!
Det som händer idag i Kurdistan är unikt. Förnedringens spiral är bruten: en nation reser sig ur spillror, ur förföljelse, förtryck och inbördes strider. När detta sker blir världen fredligare och en bättre plats att bo på. Är detta inte ett värdigt mål att sträva mot?
Jag har föreslagit dessa organisationer att vi ska samarbeta kring ett återvandrarprojekt med någon, kanske Röda Korset/Care4you, som huvudman som fokuserar på att erbjuda hemvändare arbete, bostad och utbildning.
Jag placerar gärna in Alfred Nobelskolan i detta samarbetsprojekt och frågar er därför: Vill ni som organisation och du som enskild vara med och bygga landet?